suusuu blev suuåtta i London

Mattias fick sin födelsedagspresent några dagar innan den rätta dagen då själva presenten sträckte sig över tre dagar och inte bara en. Tror han blev glad för resan till London..

Vi hade det fantastiskt.. Men nu är jag gräsänka i en vecka då Mattias är i Skellefteå över sitt lov. Dagens studenter har alltså inte bara sovmorgon var och varannan dag utan tydligt även höstlov. Tror jag skall fråga min chef om mina möjligheter att vara ledig :)

Smäll på fingrarna

Jag har funderat länge och väl på vilken ursäkt jag skall dra för att förklara min brist att uppdatera bloggen... Jag kan inte riktigt hitta en bra så jag låter bli att ens försöka mig på en..

Sedan 16e augusti är jag sambo med Mattias. Det känns galet bra trots bristen på kvadratmeter att bre ut oss på. Vi har sedan maj frenetiskt sökt ett förstahandskontrakt på en hyresrätt med mer än 35 m2, men kammat fullständigt noll. Det är inte en jekel som vill hyra ut något till oss, vilket jag antar delvis beror på att de anser att jag sitter tryggt med min bostadsrätt och därmed inte bör ta någon annans plats i bostadskön. Hur som haver så har vi således börjat gå på visningar av bostadsrätter. Det är en smärtsam historia att med enbart en full lön hitta en fräsch lya i östra centrum. Vi blev kära i en två på stampen och fick våra hjärtan krossade när trycket var så hårt på budgivningen att den slutade på 2,05 mille.. (Jag säger bara jisses vilken tokig bostadsmarknad vi har just nu)

Imorrn, på måndag och på tisdag gör vi nya försök..

Löv

paradiset

..kommer allt närmre. Idag betalade vi vår resa till Makarska Rivieran i Kroatien.. Ser verkligen fram emot att ligga i det turkosa vattenbrynet och steka om dagarna och äta god mat på kvällarna och dricka mängder av saftiga drinkar... Allt tillsammans med den finaste av alla vid min sida..

"varvet" the second time around..

Imorgon blir det en två timmar lång mental kamp då jag släpar mig de 21 kilometrarna runt Sveriges vackraste stad, GÖTE-LA-BORG! Med erfarenheten från förra årets lopp någorlunda färslt i sinnet så vet jag dessvärre hur lätt det är att tappa det mesta av förståndet när allt syre går till att hålla musklerna igång. När sinnesfunktionerna börjar malfungera så fastnar lätt loopar av låtrefränger eller citat på hjärnan och av någon anledning så förutspår jag att detta kommer bli årets 2-timmarsplåga...



För er som är nyfikna så har jag lappen med nummer 33141.. och kommer med största sannolikhet se riktigt plågad ut ... ;)

flicka tycker om pojke

..jättemycket!!

Flickan längtar till onsdag då pojken kommer ner på besök igen.. Fjärilar flyger runt i magen och solen skiner i hennes sinne oavsett tid på dygnet..

Flickan är tokigt förälskad i sin pojke..

go milow go..

Har tokfastnat för Milows version av Timberlake och 50 cents "Ayo technology"
Njut!


"baby it´s a new age, you are like my new craze..let´s get together, maybe we can start a new phase"

Passar bra in i mitt privatliv också... blink blink M

Tänk om..

Annika Lantz hade varit programledare på P3 morgonpasset!! Så underbart roligt! Under min morgonpromenad till bussen hörde jag ett "hemma hos" reportage som skildrade just hur rolig, spontan och underbar Annika är. Om Sverige skulle övergå från fjollig monarki till cool republik så röstar jag på lantz som president!:)
kika här...


Underbart för övrigt att kunna njuta av strålande och VÄRMANDE sol i ansiktet kl 7 på morgonen! ÄLSKAR VÅREN!!! Det spritter i hela kroppen och jag är lycklig lycklig lycklig

Dubbelmacka mellan björnbusarna från norr

När jag flög ner från Arlanda ikväll så formligen vällde det in hockeyspelare från buslaget Luleå Bears. De var "prydliga och fina" i sina svarta rockar med diskret SSAB emblem på ärmen och med svart kavaj och blå skjorta - alla utom de "coola" öststatsgrabbarna som naturligtvis inte behagade bära klubbens kavaj. Jag hamnade mitt emellan tränaren Kyrö och forwarden Almtorp. Sistnämnda höll inte käften en endaste minut på hela resan utan dividerade nonstop hur man skulle penetrera Linköpings försvar och hur AIKs Dimitrakos bäst uppvaktas. Suck. Samma man behagade dessutom inte invänta att planet taxat bort från landningsbanan innan han plockade upp sin Iphone för att ringa upp sitt mobilsvar. TÖNT!!!!

Är nöjd med att jag trampade Martin Chabada på foten och glodde surt tillbaka på honom när jag sa mitt obligatoriska förlåt (det var självklart hans eget fel och han löjlade sig bara)

Hockeytöntarna från norr infriade alla mina fördomar om IQ-befriat beteende och manschauvinistisk bufflighet och tråkig attityd! Hoppas de åker på spö imorrn! ;)

Vilka enorma hockeyrumpor och biffiga lår de har btw!! Tokigt osexigt

Heja AIK! (och Frölunda just i denna omgång)

Fredagsklureri

En dag som denna, ett par timmar bort från helgen så klurera jag på stora som små frågor..

För det första så är jag mitt uppe i en massa excelberäkningar och jag försöker utnyttja den data jag har på bästa möjliga sätt och låta formler göra alla smarta ekvationsuträkningar så jag slipper pula själv. Men som den kvinna av insikt jag är så har jag påtalat mina egna begränsningar och börjat ringa runt till diverse excelfånar, som ser det som en utmaning att finna lösningar på mina problem. Livet är underbart när man stryker andras egon medhårs och låter dem göra jobbet åt en =)

Men vidare till spörsmål av större dignitet....Under morgonen har jag klurat, klurat och åter klurat på frågan vilket sätt som egentligen är det optimalaste att äta en frukostmacka på... Det kan vid första anblick tyckas vara en bagatell, men vid närmare åtanka så inser man vidden. Skall mackan vara dubbel eller enkel? Skall man äta från ena till andra sidan eller hipp som happ? Skall man kanske rent av äta kanterna först för att spara "det göttaste" till sist? Eller är det helt tvärt om? Och herregud, hur bär man sig åt när det mackan är av runt hårdbröd??? Ja, ni förstår hur jag tänker... Existensiella frågor, släng er i väggen! Mackundran is da shit!



Tjing

Självplågeri och grymma flygkonster

Jag har blivit lite flygrädd, vilket inte bara konstigt utan även väldigt onödigt med tanke på var jag jobbar och hur mycket flyger nu för tiden fram och tillbaka över falukorvslandet. Problemet ligger i de första 15 minutrarna. Jag har svårt att slappna och sitter stel som en fiskpinne i mitt säte. Jag har nämligen hört/sett/läst att de flesta olyckorna sker under just starten och på väg upp till marschhöjd. Fantasin är kreativ och inga scenarier undkommer mina destruktiva tankar. Jag minns ett tillfälle då jag var bergsäker på att bägge piloter blivit neddrogade framme i cocpit och att planet snart skulle kapas eller störta. fantasin kändes verklig och jag var den enda i hela kabinen som faktiskt märkte att stigningsproceduren var lite väl lång och att det nog FAKTISKT INTE ÄR MENINGEN att vi ska befinna oss RIKTIGT SÅ HÖGT UPP. Jag fick alla symptom jag kunde tänka mig som visade på att vi minsann var på väg ut i rymden och att planets alla bultar snart skulle sprängas loss och karossen flyga åt alla möjliga håll. Det började med stickningar i näsan sedan blev jag tung i huvudet och slutligen så blev det andningen ansträngd. Pulsen var uppe i 200 minst och jag svettades som en gris. Självklart var det min hjärna som spelade spratt med mig och min paranoia som åsakade mig "symptomen" men det kändes så verkligt. Ja, eller så verkligt det kan kännas när man alldeles nyligt slumrat till på grund av sömnbrist och utöver detta sett en liknande scen utspela sig på senaste avsnittet av CSI NY bara någon kväll innan.

Men flygrädsla som dök upp som en oinbjuden gäst alldeles innan jul har så sakteliga börjat bättras och mitt intellekt och min statistiska slutledningsfömåga har tagit över och resonerat bort den största oron. Men som ett resultat av detta har jag, enligt någon form av självplågeri, börjat surfa runt bland youtube klipp och nätartiklar som hjälper mig i min läkningsprocess men bland de lyckade landningarna så finns det ju även en del krascher dokumenterade. Det går inte riktigt låta bli att titta på de skräckinjagande filmatiseringarna och läsa de målande texterna även om jag vet att det fullständigt motarbetar mina tidigare framsteg med flygrädslan.

MEN som ett led i tillit till piloternas enorma kompetens så delger jag er iaf ett lyckat exempel på en situation då allt gick snett.Hur impornerande som helst!! Kolla!