Kärt återseende

Gårdagen blev väldigt blöt och det får jag sota för idag.. Men det var d värt... Efter en väldigt trevlig fest så skippade jag och Lovisa Magasinsgatan dit alla andra skulle och drog till Avenyn istället.. Rutinerade som vi är så såg vi till att sakta men säkert tränga oss förbi både Kreti och Pleti i kön. Gänget som vi lämnade bakom oss var ruskigt orutinerade när de sa att de var 15 stycken. Alla vet att det är smartare att dela upp sig i mindre gäng...och att man gärna skall vara bara tjejer... Killar nekas oftare.. Lämna de svaga bakom dig, i köerna på Avenyn är det var man (kvinna) för sig.. Det går alltid att hitta nya killar inne på stället =)

Jag hade riktigt trevligt och det var extra roligt att festa ihop med barndomskompisen Markus som också var på Nivå..

När jag vaknade imorse upptäckte jag dock att jag supit bort mitt busskort. Med facit i hand så var det kanske tur att jag missade vagnen hem och blev tvungen att gå. Hade inte gärna velat åka dit på en biljettkontroll.. 800 kronor är inget jag har att spendera på sådana tråkigheter. Vill passa på att slå ett slag för Västtrafiks service som i detta fallet faktiskt är exemplarisk... Eftersom jag registrerat mitt kort på deras hemsida så kunde jag spärra det och få ett nytt med samma giltlighet direkt i handen. Tack!

Slutet gott, allting gott.

Skitstövlar!

Jag blir så jävla förbannad!! Fick höra av Therese på bussen hem ikväll att det var en tjej i vår bekantskap som blivit jagad av 4 (!!) killar genom Vasastan!! Hon hade känt av att de stod och lurade i en passage och att situationen var obehaglig. När hon ökade stegen så gjorde de samma sak... Hon började kuta och likaså gjorde de.. Hon hann, tack vare att hon bodde så centralt, in i sin port och upp i sin lägenhet..

Så vad betyder då detta? Ska jag inte kunna gå hem som jag vill om kvällarna? Ska jag behöva vända mig om och kontrollera att någon inte är efter?

När jag steg av bussen vid Nordstan så var det första jag såg en tjej som låg ovanpå en annan och slog med knytnävslag mot dennes ansikte.. 5 personer rusade dit och stoppade misshandeln.. Men ärligt talat, vad fan är det som sker i Göteborg/Sverige??

Helvete heller att jag skall sluta röra mig som jag vill. Går hellre en kurs i självförsvar. Testa mig om ni vågar...

You SoB´s!!!

Kort och gott

Jisses bananer vad det blev kort. Håret alltså. Och blondt. Hmm.. Får mörka ner det ljusa lite och.. tja.. bara invänta att det växer ut igen antar jag =) Tills dess funkar mössa bra. Vilken tur att det är kallt ute och nästan helt legitimt att ha mössa på sig inomhus..

Igår blev jag och Therese lite onyktra. Det var trevligt. Tack systembolaget för att ni har öppet till kl 19! Ikväll blir det väl ett par öl. På lördag smäller det big time...

Det börjar ta sig..

Det är riktigt kul att se steg för steg hur Patriks lägenhet förvandlas... Nu är den snart redo att partajas in, ser mäkta fram emot det! Det enda som fattades under kvällens borrande var en flaska rödtjut. Det börjar bli en tradition att dricka i sällskap med Patrik, oavsett veckodag. Jag gillar den traditionen!

Igår köpte jag ett matbord på blocket. Det var i riktigt fint skick och hur jäkla billigt som helst. Galet! Mina sedan innan befintliga valnötsstolar kan dock behöva bytas ut mot vita. Får se när fondväggen kommit på plats och köket fått sin nya look. All tapetsering hos Patrik har gett mersmak för att göra nått kul i den egna lägenheten och jag kan knappt bärga mig innan jag får sätta igång. Allt som behövs är egentligen att spika ett datum som funkar för både mig och de som skall hjälpa till. För inte fan kan jag fixa det själv, då skulle slutresultatet bli katastrof. Haha.

Imorrn e jag för övrigt ledig och skall klippa mig. Jag kommer att bli en hel del kronor fattigare och precis som vanligt känna mig missnöjd. Det föreligger en viss ritual i samband med mitt besök på Kyrkogatan. Innan jag går dit är jag less på allt vad hår heter och funderar på att raka av rubb å stubb, under tiden där pendlar jag i tycke och smak för vad jag vill ha ut av besöket, och efteråt så tycker jag alltid att jag ser för jävlig ut =) När det sedan gått ett par veckor så har jag dock vant mig igen och livet kan fortsätta. Det är liksom bara så det är...inget att hymla med.

När vi ses nästa gång så är jag ett par hundra gram lättare. Ja pga av håravfall alltså. Träningen går skit!

Kärlek

alla som känner mig vet att..

.. jag är riktigt seg när det kommer till att göra mig i ordning på morgonen. Även om jag går upp först så lyckas jag ändå vara den som är klar sist... Speciellt Mickan å Clara verkar ha roligt åt denna personliga egenskap.. Men bered er på att häpnas för här kommer en överaskning som heter duga...

Jag försov mig i lördags och vaknade en hel timma efter att klockan skulle ha ringt! F*CK var det första ord som kom ur min mun när jag insåg mitt misstag. Jag visste redan innan jag kollat på klockan att jag bara måste ha försovit mig när det var solens strålar som väckte mig och jag på ett underbat sätt kände mig utsövd. Panik, panik, panik, fick jag när jag insåg att spårvagnen ner mot stan skulle gå om bara några minuter och jag inte hade mer än underkläder på mig. Jag tror inte att jag någonsin haft sådan fart under fötterna klockan åtta på morgonen. Endast 6 (!!) minuter efter mitt bryska uppvaknande så var jag påklädd, sminkad och på väg ner mot Redbergsplatsen. Jag visste att jag inte skulle hinna ner till centralen och komma med 40-bussen vilket innebar att jag blev tvungen att hitta ett annat alternativ för att komma i tid. Till min glädje insåg jag att det fanns en möjlighet att komma i kapp 40:an genom att ta 53:an till Brunnsbotorget! Sagt och gjort. Jag hann och fick till och med stå och vänta 5 min på Hisingen innan bussen dök upp.

Påsken har varit minst sagt skum...

Om mitt liv skulle ha en theme song just nu..

..så skulle nog denna låten passa sig bra... Min hjärna spelar den om och om igen...



Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag är glad eller dess motsats..

Must be doing something right - eller?

Livet går upp å ner och jag kan inget annat göra än att följa med på åkturen även om jag blir illamående, lycklig och panikslagen om vartannat.

Vår (?)

Från vårväder som heter duga till en snöyra, och detta på bara ett par timmar... Jag bemödar inte ens att kommentera det närmre än så...

Jag hade en grymt skön dag i solen igår. Det behövs inte mkt för att få igång kroppens endorfiner och känna ett äkta välmående. Ibland kan det räcka med att byta sida från skuggan till solen, och vips så sprider sig ett leende över läpparna och stegen blir lättare. Och vad kan inte vara mysigare än att få njuta av en fin vårdag tillsammans med någon.. Pelle tog inte tåget förrän vid fem-tiden så vi kunde slappa tillsammans riktigt länge. Precis som vanligt kändes det tomt när han åkte. Lägenheten blir för stillsam och alla livliga dialoger blir till tråkiga monologer. Om jag tänker efter så är Pelle det närmsta jag har en relation med någon. Det är så lätt att umgås och stämningen så avslappnad. Uttrycket "delad glädje är dubbel glädje" kommer sig väl till pass. Jag är glad med dig min underbara vän! Ses snart igen!

Vill ju vara poppis

Precis som alla andra har jag följt trenden och blivit förkyld. Jag vill ju inte känna mig utanför!! =) Huvudet värker och känns tungt. Halsen är irriterad och det känns definitivt som om jag svalt en ullmatta i storlek 130x200 cm...

Så typiskt att bli sjuker nu när Pelle ska komma ner över helgen. Hade verkligen sett fram emot att hitta på en massa bus tillsammans så får hoppas att jag inte är lika seg imorrn... Två alvedon är på väg att sköljas ner och sedan skall jag vila ett par timmar. Jobbar tidigt imorrn. Pjuuhh =(


Längtar efter att hänga med Pelle


För övrigt är allt toppen. Jag har insett att det är roligare att vara glad än ledsen och trevligare att säga att allt är kanon snarare än att allt bara är ok..

Robban. Shit vad nära jag var att spöa dig i schack igår! Måste lära mig att inte vara så ivrig bara...

All min kärlek till de som vill ha..

En stor dag!

Idag fyller Therese "the big 3 - 0"! Men just på denna stora dag har stackarn gått och blivit dödssjuk! Inte kan det väl vara meningen att födelsedagsgrisen ska sitta alldeles ensam hemma i lägenheten å snora? Det tyckte iaf inte jag och därför handlade jag med mig lite presenter och fikabröd å slank förbi för att stjäla en kram av min hjälte. Jag både hoppas och tror att det gjorde henne gott även om jag är medveten om att den pigga blicken och rosorna på kinderna kan vara ett resultat av en koffein- och/eller sockerkick.

Hörru min lilla sjukling! Proppa i dig alvedon och Baffucin så att vi i vanlig ordning kan ses på lördag! Du är underbarare än underbarast!

Utöver det självklara faktum att denna tisdag den 11e mars är en underbar dag för att Therese fyller jämt så har det även på alla andra sätt varit en givande dag. På jobbet bygger jag IKEAs sommarsäsong (det är således mitt fel om sommaren blir felmonterad, läs regnig och kall) och i privatlivet bygger jag på min kondition. Idag har jag även hunnit ha ett inspirernade lönesamtal med min chef och känner mig således jävlaranama peppad till tusen. Äntligen! En bra start på veckan om jag tittar i backspegeln. Var ledig igår och hade en finfin dag idag. Can´t hardly wait for the rest of the week.

Sprang för övrigt de inledande kilometrarna av Göteborgs Varvet igår tillsammans med Robban. Han håller ett högre tempo än mig och jag tror det är jättebra att vi löptränar tillsammans. Ska ta en tur imorrn med. Siktar på att ännu en gång spurta om honom i upploppet! =)

Kärlek till alla.

Förresten... Tror jag gjort mitt val gällande Johnny och Mattias..

Jag är grymt besviken!!

Jag trodde inte att jag hade så få händiga män i mitt liv! Jag har gått igenom praktiskt taget hela telefonboken och ingen man har hittills kunnat påstå sig bra på att tapetsera! Jag undrar således vad de fyller för plats i mitt begränsade telefonminne! Kan inte annat än att hoppas att de är bra på andra saker som jag kan komma att behöva deras hjälp med längre fram....

Ok, så om mina manliga vänner sviker mig så har jag som jag ser det endast två alternativ..
1. Jag kan försöka göra jobbet själv tillsammans med assistans av mina kvinnliga vänner...
2. Jag får ut å ragga på krogen med en detaljerad kravlista..

Vänner (pojk- eller flick) skall väl kunna erbjuda talanger som hjälper mig i mitt liv.. eller? Måste nog vara beredd på att hädanefter sålla kraftigt när nya människor försöker ta en plats i mitt liv.

Minns plötsligt vilken enorm miss jag gjorde när jag raderade eletrikern Johans nummer så fort vi slutat dejta.. God damn it så korkat! El vill man ju inte pilla med själv!

Just nu fantiserar jag om ett förhållande med Mattias och Johnny. Kan inte riktigt bestämma mig för vem av dem jag skulle välja. Tar bägge.. Det är sexigt med män som både är händiga och har bra humor.

Wet look is back

Det sista Therese sa till mig innan jag lämnade Prinsgatan var.. "Du går väl inte hem ikväll va?!!"

Frågan är om det var vinet eller sömnbristen som fick mig att hoppa av 4 hållplatser i förväg. I regnet knatade jag samma gamla väg som jag alltid går. En dag kommer jag råka illa ut... Det är inte bra att gå hem själv om nätterna.. Skall tänka på det nästa gång (lär inte minnas...)

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.... =)

Mår bra...

jag tar mig i kragen

Idag har varit en dag med många blandade känslor.. Jag inser att jag har en hel del att jobba med och en ganska stor press på mig själv att lyckas i många avseenden, inte bara på jobbet utan även privat. Det underbara vädret som mötte mig när jag stämplade ut från IKEA idag gjorde mig lite tvetydig gällande om och hur jag skulle orka träna. Gymväskan vägde tungt på axlarna men även tungt i sinnet. Det tar ut sin rätt att endast få 4 timmars sömn och sedan slita hårt direkt på morgonen. Lite skrattretande kom jag dessutom på i morse att jag gått upp hela 40 minuter för tidigt.. Haha. Inte vad man vill komma till insikt med när klockan inte ens nått halv fem. men till syvende och sist blev det dock en bra dag. Jag skippade gymmet och tog en vända i Skatås istället. Sprang 8:an med förvånansvärt lätta steg, tog för säkerhets skull en löptur hem från motionsslingan också... Landade väl på strax under milen. Avslutade träningen med mag- och ryggövningar i lägenheten.

Jag tar mig sakta men säkert i kragen. Nu gäller det bara att trappa upp..

frustrerad är bara förnamnet..

Jag har energi när jag kommer till jobbet, men den dör för det mesta ganska snabbt.. När ska de uppmärksamma min egentliga talang istället för att lojt titta på när jag försöker skapa min egen utveckling? Om de tror att det är sporrande att lägga över ansvaret på mig så tror de fel. Jag orkar inte mer.. Bestäm er för fan. Säg inte till mig att jag inte satsar och visar framfötterna..

En dag i solen

Idag var jag ledig. Det har varit en helt underbar dag som bjudit på en del överaskningar. Egentligen kan jag inte påstå att det det hänt särskilt mycket. På det stora hela har det bara varit jag, Therese och en jävla massa promenerande, men det kanske är just därför som jag är så nöjd med min lediga dag.

Halv tio plingade min älskling på dörren och vi gav oss ut på en morgonrunda innan frukost. Mot Kålltorp, förbi Torp, genom Örgryte och ner genom Lunden. Vi stannade som planerat på iems och Colorama. Jag hittade en tapet som skulle passa bra till köket, men jag kunde inte hitta det mönstret jag eftersöker till vardagsrummet. Halv tolv landade vi i mitt kök och drack kaffe, käkade frallor och åt fil med müsli. P3 stod på i bakgrunden när vi fortsatte leta tapeter på nätet. Efter frukosten gjorde vi ett besök till på Colorama. Jag hittade äntligen mitt mönster i en Cole & Son-kollektion. Överlycklig och nöjd. Jag skall handla och se till att fixa klart med tapetsering inom två veckor.

Strålande sol och inredningsinspiration fick oss att fortsätta promenaden. Vi gick mot Bäckebol. Under vägen hann vi tömma oss själva på både djupa som grunda tankar och idéer. Skrattade kluckande och av verklig glädje. I solen var det varmt.

IKEA, Mio, Jysk (!!) och sedan en promenad hem igen. Hann ta en fika i restaurangen på IKEA innan vi traskade tillbaka (jo det är sant, jag betalade för en kaffe och satt i en röd skinnbeklädd klippansoffa när jag drack den).



Nu sitter jag här i min etta och väntar på att gå ner och hämta min tvätt. Jag mår bra och är nöjd med min dag, men det bor en liten känsla av saknad i min själ....

Konsten att sätta sig själv i främsta rummet

Det är många tankar och känslor som yr i min värld just nu. Allt för många yttre omständigheter påverkar hur jag mår, och jag ser inte detta som något positivt. Kaos utanför skapar kaos inuti. Jag skulle behöva att komma bort och släppa pressen från alla måsten som jag befinner mig mitt uppe i just nu. Jag saknar Sthlm, jag saknar Per, jag saknar Joni, jag saknar Anna och jag saknar Hanna. Jag skulle ha åkt upp den 14:e mars men resan gick i intet i samma veva som jag insåg att jag var tvungen att betala en csn-räkning på dryga två och ett halvt tusen denna månad. Fan. Jag hade behövt att åka upp..

Tur nog så kommer Pelle snart snart och förhoppningsvis Anna nån månad senare. Får fokusera på dessa båda events och hoppas att jag överlever tills dess. Love.

vänner av guld..

..är de bästa av de bästa. Jag har än en gång insett att jag är lyckligt lottad att ha vänner stöpta av ädelmetallen guld..

Efter en hård fredags after work på bersåbar med kollegorna så började lördagen väldigt stapplande. Jag ramlade ur sängen strax innan tolvslaget, lagom mörbultad (dödar dock omgående tron av att jag fick hemmamatch... ingen tur denna gång..) Skapligt bakis mådde jag väl som jag förtjänar antar jag. Ett par timmar senare befann jag mig på stan med Therese. Hon shoppade och jag koncetrerade mig på att att inte må illa. Tacka gud för fikan på Espresso House.

Efter trappstädning (det var min tur denna månaden) och diskande så dök Patrik upp hos mig och vi tog vagnen till Linné. Det blev pizza, sushi och lax (gissa vem som tog vad!?) Melodifestival på högsta volym och en himla massa vin...

Jag är så jävla glad för mina underbara vänner som finns där att fira underbara likväl som äckligt ångestfyllda dagar...

here´s to you...